Hopp och förtvivlan
Har haft en tuff tid med mycket både positivt och negativt. Har gjort saker som väckt tankar och uttryck . Av både rädsla men även av acceptans . Men hur ska man handskas med sorgen och förtvivlan som innefinner sig 😢 . Först ska man pröva på saker sedan när man inser att det är problem.att det inte fungerar och då ska man acceptera. ....och sedan gå vidare. ..det är ett sorgearbete. .jag förlorar en bit av mig för varje dag . En sak är att genomgå en sak . Men för mig så verkar det aldrig vara slut. Benen slås undan hela tiden. Jag var ju på bra väg. Accepterat att läget är som det är och lägga upp livet efter det. Men så blir det mer och mer motgångar . Mer nervsmörtor. Sämre funktion ..svårigheter. motgångar i vården. Ny röntgen av ryggen. Skruvar och stag var ok. Men problemen kvarstår så höjning av mediciner. Och vidare utredningar med MR röntgen snarast. Blir bara sämre och sämre . Fick tid 19 april. Just nu ingen livskvalité. Försöker hitta glimtar av glädje . Men mycket tar udden av mig. Är tjurig och tvär och bitter på att det inte tar slut. Jag hämtar lite energi och lycka av mina hundar . Kryckorna är inte mina bästa vänner och frustration över att inte kunna ta en promenad med hundar ens med stavar. .
Min ljumske är så fruktansvärt ond. Har svåra belastnings smärtor trots starka mediciner.
Jag är mycket hemma just nu för mina svårigheter att ta mig in i bilen och även att köra med höger benet.
Hade önskat att allt var som före 13 Jan innan läkar besöker. Bitter är jag och förtvivlad. Förbannad . Men jag måste försöka och jag kan ta mig framåt .
Så försöker...
Jag har mycket att kämpa för.
Lena