2 steg

Hemgång idag från  över 1 v på sjukhuset.  En lycka  men  blandning av förväntan och rädsla. .Nu ska jag stå på egna ben efter  att  ha en trygghet på avdelningen.   Ni ska  nya  rutiner in. Mediciner . aktivitet.  Mat Min egen träning  3-4 gånger per dag. Mm
 4 små övningar som  gör  grunden för mitt välmående . Hemgång gick bra  lite tufft med att  sitta sista  biten  . Men hem  kom jag. Lyckliga  hundar  välkomnade mig ordentligt ❤ Men  ändå försiktiga. Å vad jag saknat dom.  Så skönt att vara  hemma  igen.  Lite  senare kom  tröttheten över mig och slocknade  helt pall. .. vaknade  efter  1 timme  och var då ensam igen  tim hade  åkt  på bowling och stefan åkt på skolmöte.  
Tog  mig lite  mat  och efter  det kände jag  mig lite  lugn en stund. . Men  så  vet jag inte  vad som skedde. En olustig känsla  .. blev mer  och mer orolig  stressad. .och kroppen värkte  benen  värkte.  Och  skulle då ta fram ett glas  ur skåpet för  att dricka  lite  vatten. ..öppnade  skåpet.   Fick tag i ett glas  och så ramlade det ner  något  på golvet. ..skulle  ta  upp det  med griptång. . Gick inte   ..försökte  och försökte. .då välde ångest över  mig.  Ingen att be om hjälp inte kunna  böja  mig ner  och plocka  upp. Inte  sätta  mig på huk och ta upp. ..då kände jag  mig så otrygg  i att  vara så hjälplös  .jag kan inte.  Innan  op kunde  jag behjälpligt  även  om det var tufft  och inte ha kraft.  Men så kändes det som att detta är bara  till  operation.  Efter op blir  det lättare. .. 
. Gråtattacken  sköljde över  mig. ...nu är jag  opererad.  Och på sjukhuset  fick man hjälp  med  mycket och man fick medicin.  Mat  mm på bestämda  tider.  Ocj behövde man  något  så ringde man på klockan.  Men nu hemma  ..visst  får  man hjälp av Tim och Stefan  ..men det är ju skola  .och jobb. Och andra  aktiviteter.  Och enkla  saker  som bara  ta ner en skål  från skåpet.  Ta fram en handduk eller  plast påse   är bekymmer. .mycket behövs  ändras  på för att underlätta  i framtiden. Man vill ju vara  självständig så gott det går. 
Innan  op  så gjorde jag  mycket  i snabb  takt.  Hann med  mycket på kort  tid. Stressade  ofta  för att hinna.   Hinna med  vad
..jag har nu tänkt  om. Allt får  ta  tid ..nu är  det livskvalitet och fysiskt  välmående som gäller..
 
 

Kommentera här: