Saknar min ridning
Idag var jag med Tim till sin ridlektion. Det väcker mycket tankar inom mig. Kul att se sin son rida och pyssla med hästarna. Men jobbigt när jag saknar mina hästar så. Jag skulle må så bra av att få rida igen. Komma upp på hästryggen ska jag igen. Men först efter 3 månader efter nack op. Det är den 23 juni. Sedan får vi se hur vi ska gå vidare med rygg op. Har läkar besök 15 juni. Med röntgen och besök. Då ska vi diskutera hur vi går vidare med ryggen. Jag är väldigt inställd på en ny ryggoperation. Även om den är tuff och måste Stelop 4 kotor. För som det är med min funktion och gångförmåga är det värt ett försök. För så som det är nu är det tufft. Jobbigt att könna mig så instabil o ryggen och höften. Och så tungt att pulsa jämt. Tar jätte mycket på min ork.
Jag får ny rullstol i slutet av denna v. Och det ser jag fram emot .Jag använder ju rullatorn mycket men det tar väldigt mycket på min ork ändå. Så för att kanske orka mer så kan jag använda rullstol när man ska ivög lite mer.
Jag ska även få en el scouter så jag kan komma ut på promenad lite mer.
Men jag hoppas som sagt var att jag kommer bli böttre även om det kan ta tid. Har ju haft funktions nedsättning sedan det började i juli 2015 och sedan dec 2015 blivit mycket vörre i båda benen. Först var vänster ben värst men nu är det nog värst i höger. Där jag nästan alltid är bortdomnad under foten. Och har även lite nerv smärtor ner i benet.
Jag tar en dag i taget och lär mig något för varje dag som går hur jag ska leva ett så bra liv som möjligt.
En sak vet jag i allafall att ridningen kommer jag börja med igen. Ridning är bra träning för oss med EDS hypermobilitet. Många sjukgymnast er rek just ridning. Oxh även med dålig benfunktion kan man ju rida. Balansen är jag bra på. Och islandshäst är en bra häst med deras fina mjuka gångarter.
Så fram till dess att jag sitter i sadeln igen så får jag väl njuta av att sonen rider och jag får drömma.
En bild på min fina Gjöf och Tim när han red förra fredagen i Kalvefall.