Förändra och acceptera

Jag har  kommit långt med  min acceptans av allt som hänt  speciellt sista halvåret.  Först kom oron att vad är det som händer med kroppen. .Sedan  väntan  och så besked om att ha en medfödd sjukdom .  Sorg kom med efter det.. att det inte  finns  något  att  göra . Utan  man  måste lära sig leva med en kronisk  sjukdom.  Svårt  att  ta  in allt. Jag som alltid  kämpat på och över alla  motgångar.  Tagit tag i saker och fixat  det mesta. Många  bitar har fallit på plats varför just kroppen drabbats av allt. Detta med  rygg problem. . Axlar.   Nacken..även  fingrar  handleder som gjort ont ibland.  Blod kärl  i fingrar som  sprängts  utan anledning.  Blåmärken jämt.   Bindvövs knölar speciellt på benen . 
Jag har kämpat på och fortsatt komma igång  igen.  Men denna gången måste jag acceptera läget helt annorlunda.  För jag  ska  må så bra som möjligt och orka  med. 
Har kommit långt  i min  bearbetning och accepterar dels att jag måste och mår mycket bättre om jag använder rullatorn.  Måste  använda den på morgonen när jag ska  börja gå.  Ryggen är hemsk på morgonen så instabil och behöver ta  det  verkligen lugnt.  Dom flesta dagar så  sätter jag mig i min infra bastu innan frukost.  Kroppen mår  mycket böttre då. Sedan försöker jag att ta det lugnt och äta  bra  frukost.  Det får  ta den tid det tar.  Allt  tar löngre tid för mig . Strumpor är  jätte  svårt.  Byxor  med. . Och ju mer jag  böjt  ryggen  framåt  desto värre  blir  benen.  Försöker sedan ta dagen  som den kommer.  Men  blir  jobbigt när man ska  ivög på något.  Idag skulle  jag till en beteende vetare.  Och så se om jag  kunde  hitta  någon ny blus.  Det tar  tid att gå  i affär speciellt när man  går  illa  och måste  ha  rullatorn.  Men det gick.  Men när jag  väl kom hem så är jag helt uttömd på energi. Men svårt att hitta mig till ro.. la mig på soffan men  är för tom.  Resten av dagen är jag  helt väck  och svårt att stå och gå.  Satte mig i infrabastu igen  och bara  njöt av värmen och music.  Mår  ganska ok när jag sitter och ligger  då kopplar benen  av. Annars är dom kass.  Och bortdomnade.  Känns som om man pulsar i massa  snö .mina vader har börjat göra  så ont med. Men jag  vägrar bli liggande helt. Men ibland  är det tufft.  Funderar mycket på hur det det ska gå i helgen.  Ska ner till Landskrona på min försts hund utställningen  sedan sept.  Kommer jag orka   och vad tänker folk och ska  tycka .. men måste försöka tänka  possitivt.  
 
Självkänsla är något som jag alltid haft dåligt  med.. 
 

Kommentera här: