Hur hittar man vägen...

 
 
Har haft en otrolig styrka genom alla åren att alltid komma vidare . Vet inte var den kommer från men det har funnits där. Ofta fått höra du är så duktig och så bra. Ställer alltid upp och fixar och donar. ... Alltid possitiv och glad . Många gånger ändrat på min planering för att det ska passa andra. Sagt sällan nej..... Att säga nej till mig själv har varit lättare för att kunna hjälpa andra istället för att det ska vara så! Det är sådan jag varit. Visst jag gillar ju hjälpa andra så jag har för det mesta gjort det för att "jobbet är kul" Eller sakrena är roliga att göra. speciellet när det gäller att jobba med djur och umgås med människor  i alla sorter. Jag trivs bland folk och älskar djur. 
Men i min situation jag är i nu måste jag tänka om.. jag vill inte vara otrevlig .. konstig  osocial..snurrig mm men  stressen har tagit över utmattningssymdrom är tufft  ...och pågått längre tid. Axlarna som är atros i och överrörliga leder.. tröttheten har tagit över. Känns som man har ett moln runt huvudet..svårt med ljud och även ljus.. Folksamlingar .. koncentrations svårigheter. minnessvårigheter.. ingen energi.Glömmer bort att äta .. och svårt att sova.  Hur ska man göra med jobbet. Ska man hitta annat yrke.. Hur ska man lägga upp dagarna för att det ska fungera fram till nästa axeloperation och efter den operationen.. Många obesvarade frågor och många tankar. Rädsla .. Har börjat säga Nej  men det är jobbigt  .. har även börjat tänka mer på att kunna och även göra misstag.Det är ok att tappa en sak i golvet och den går sönder. Det är ok att sätta sig själv o centrum och tycka om sig själv. och göra saker baraför att jag vill göra detta. Men det är så jobbigt att försöka hitta en väg då detär så många obesvarade frågor och svar.. men försöker ta några dagar i taget. och ta en sak i taget. Vägen är väldigt krokig och ibland känns det som det bara är uppförsbackar som adrig tar slut eller får ett snabbt slut som stupar rätt ner..men som tur är finns det alltid någon där.. jag är aldrig ensam. Har min underbara familj som alltid finns där. Och mina fyrbenta djur som jag alltid har hos mig.Hundarna , hästarna , . Skritta i skogen är underbar återhämtning Och tänk er bara en varm mule mot din kind  . eller bara det fridfulla lätet från mumsandet när dom äter hö. 
 
 
Min väg har varit lång och krokig och min nya väg är minst lika krokig och lång men jag är inte ensam och det är väl där jag måste börja min väg tillbaka. Och det i snigelfart för att inte falla. Jag måste bara hitta en bra och stabil väg.. och börja stegen tillbaka som man en gång gjorde när man började gå.
 
 
 
 
 

Våga göra fel...

 
Jag måste tänka om  ..måste våga göra fel för att kunna göra rätt. Hur svårt kan det vara ...en lätt uppgift... icke.. hur mycket jag än försöker att sätta det i tanken..så blir det inte så i praktiken :-\ igår  var det ridkurs och var så nervös före. Och visst var instruktören helt kanon:-) väldigt inspirerande och fick mycket att jobba på.  Verkligen mycket som trillade på plats av min osäkerhet om vad och hur vi ska jobba vidare med våra hästar. Är så annorlunda med ridningen på islandshäst. Speciellt svårt tycker jag det är att veta om man gjort rätt. och det känns som vi är på rätt väg. Och nu vet vi vad vi ska jobba vidare med.Ha roligt både som ryttare ochhäst . Många tankar efter ridpasset. Skulle behövt ett pass till  och ta bort prestationen inom mig. Den saken är hemsk inom mig.. och den försöker jag jobba bort... men inte är den lättskrämd.@_@
 
 
 
 

Små steg...

 En dag i taget... Hitta vägen tillbaka. .ja precis det är det jag gör. Och försöker. Långsamt  och på rak väg. Försöker verkligen och med en underbar man son hjälper mig tillbaka till den jag är. Har börjat  känna  mig  lite mindre  stressad. Tom suttit och tittat på nästan  en hel film och kunnat hänga med  i den. I torsdags var jag på lång massage med koppnings.massage och även akupunktur . Fick nålar  för  axlarna och även för bla utmattningssyndrom.  Kroppen fick en ordentlig genomgång. Och det kändes ordentligt på kvällen och dagen efter.  Behövdes verkligen för både kropp och själ. 
 I dag lördag så  tog vi hästarna till ridhuset för ett ridas.  Pigga trevliga hästar och vi var nöjda efter passet.  
Lena